Med sikte på framtiden! SAP kongressen i mars
”Socialdemokratin är en folkrörelse på demokratins grund. Partiets politiska vision för samhället förutsätter nära kontakt med medlemmar och väljare. Partiet ska därför vara en aktiv, modern folkrörelse med förankring i människors vardag.”
(ur stadgar, antagna vid partikongressen i Malmö 2005)
Extrakongressen i Stockholm blir startpunkten för arbetet med att staka ut vägen mot 2010 års val. Fyra år av arbete med att vinna tillbaka väljarnas förtroende väntar oss. Ett intensivt, uthålligt och konstruktivt oppositionsarbete krävs – på nationell nivå och i många kommuner och landsting. Vår kraft att förändra växer ur viljan att utjämna klyftor, mellan människor och mellan landsändar. Sverige behöver fler jobb, vår viktigaste fråga är sysselsättningen – om detta får det aldrig råda något tvivel. Sedan vi förlorade valet har mycket förändrats. A-kassan, arbetsmarknadspolitiken och trygghetssystemen har försämrats samtidigt som skattesänkningar gett mest till de redan rika. Klyftorna ökar. Udden är riktad mot sjuka och förtidspensionerade, mot föräldralediga och arbetslösa.
Vi socialdemokrater behöver föra en bred debatt om vår tids- och framtidens – möjligheter och utmaningar, orättvisor och samhällsproblem. På extrakongressen inleder vi en diskussion om två av våra viktigaste utmaningar. Jobben och miljön. De inspirationstexter och frågor som följer här är inte föremål för kongressbehandling. De ska dock tjäna som utgångspunkt för diskussionen under kongressens punkt om allmänpolitiken. De protokollförda debattinläggen ska sedan ligga till grund för partistyrelsens fortsatta arbete inför den ordinarie partikongressen år 2009.
Både frågorna – och så småningom sammanställningen av kongressdiskussionen – kan med fördel också användas i s-föreningar, arbetarekommuner och partidistrikt.
– inspiration till diskussion inför och under extrakongressen.
”Arbete är grunden för välfärd, välstånd och människors personliga utveckling. Den som har arbete känner sig mer uppskattad, har bättre hälsa och upplever större frihet än den som går utan. Därför är full sysselsättning socialdemokratins allt annat överskuggande mål.”
”Vi ska bygga en bro till en framtid i full sysselsättning. En aktiv arbetsmarknadspolitik, stabil ekonomi och en industri i världsklass lägger grunden. Vi ska konkurrera med kompetens – inte lägre löner!Bron ska bygga på entreprenörskap och en stärkt internationell facklig kamp. Vi tar strid för kollektivavtal i en tid då löntagarnas trygghet utmanas av högerkrafter.”
(ur politiska riktlinjer, antagna vid partikongressen i Malmö 2005)
Arbetslivet förändras varje dag. Nya företag bildas, gamla omstruktureras eller läggs ner. Nya jobb och branscher växer fram, gamla försvinner. Dagens arbetsmarknad är mer komplicerad och ställer högre krav på variation, mångfald och omställning än gårdagens. Morgondagens arbetsmarknad kommer att ställa ännu högre krav. Det är i grunden någonting positivt. Välståndet ökar, gammal ofta miljöfarlig och slitsam produktion byts ut mot ny. Teknikutvecklingen och globaliseringen av näringslivet skapar möjligheter, men ställer också höga krav på en trygg omställning.
Näringspolitikens roll blir allt viktigare. Och vi måste bättre ta tillvara hela landets kraft. Högre krav kommer också att ställas på utbildningssystem och arbetsmarknadspolitik att aktivt hjälpa människor till de nya kunskaper som arbetslivet kräver. Liksom högre krav på företag att underlätta övergången till nya jobb för dem som förlorar sina vid nedläggningar och omstruktureringar. Och högre krav på den gemensamma sektorn att gå före. Vikten av gemensamma trygghetssystem som stödjer var och en genom förändringen kommer att öka. Ingen ska ensam behöva betala priset för de förändringar som utvecklingen kräver och som hela samhället tjänar på.
Utvecklingen, som innebär stora möjligheter, rymmer också risker. Utslagningen i arbetslivet ökar när tempot skruvas upp, stressen ändrar karaktär. Klyftorna riskerar öka, nya – och nygamla– orättvisor riskerar uppstå. Dagens svenska arbetsmarknad delar allt för ofta upp människor i grupper. På ena sidan står de som kan jobba till 100 procent och som ofta har jobb. På andra sidan står de som av olika skäl inte har 100 procent arbetsförmåga och som ofta sorteras bort från arbetsplatserna. Det är ett slöseri med mänskliga resurser som får konsekvenser för både individ och samhälle. För att trygga välfärden, öka tryggheten och minska orättvisorna behöver Sverige fler i arbete. Ska vi klara en uthållig välfärd måste alla ges möjlighet att bidra och arbeta efter sin förmåga. Frågor om jämlikhet liksom frågor om arbetslivets villkor – inte minst ur ett jämställdhetsperspektiv – måste stå högt på socialdemokratins dagordning och vara en viktig knytpunkt för facklig-politisk samverkan. Vi socialdemokrater har lyft sysselsättningen överst på den europeiska dagordningen. Det arbetet måste fortsätta, inte minst i internationellt fackligt politiskt samarbete.
En modern arbetsmarknad ska erbjuda mer av utvecklingsmöjligheter och goda arbetsvillkor. Inte sämre löner, arbetsmiljö och arbetsvillkor, inte ökade klyftor och otrygghet.
Tänkbara frågeställningar
1. På vilka sätt kan vi bidra till fler nya jobb och nya arbetsgivare i sektorer och branscher som bygger på kunskap och kompetens?
2. Hur stärker och utvecklar vi vår arbetslinje? Hur motverkar vi utslagning och skapar förutsättningar för att alla som vill och kan arbeta faktiskt får ett jobb?
3. Hur matchar man bäst människors kompetens med den nya arbetsmarknadens behov?
4. Hur bör ansvaret för var och ens rätt till livslångt lärande fördelas mellan utbildningssystem, arbetsmarknadspolitik och arbetsgivare?
5. Hur tar vi tillvara alla människors vilja att arbeta och hur bekämpar vi diskrimineringen på arbetsmarknaden?
6. Hur kan möjligheterna för tillväxt, entreprenörskap och småföretag i Sverige långsiktigt förbättras?
7. Vilken roll kan näringspolitiken spela i omvandlingen av arbetsliv och företagsstruktur?
8. Vad kan göras för att Sveriges storstadsområden ska bli ett viktigt nav för europeisk utveckling och stå sig väl i jämförelse med resten av världen?
9. Vilka insatser krävs för ett jämställt arbetsliv?
10. Hur kan arbetslöshets- och sjukförsäkringarna bättre samverka så att ingen faller mellan stolarna eller riskerar tappa kontakten med arbetsmarknaden?
Miljö/klimat med sikte på framtiden
– inspiration till diskussion inför och under extrakongressen
”Sverige har blivit ett föregångsland i omställningen till ekologisk hållbarhet. Men det räcker inte. (…) Vi socialdemokrater är fast beslutna att nå målet att klara av dagens stora miljöproblem inom en generation.”
”Sveriges framgångar i energiomställningen hotas nu av krav på ökad marknadsstyrning och lägre ambitioner på miljöområdet. Vi socialdemokrater vill i stället fortsätta bygga det gröna folkhemmet. Denna utveckling skall stimuleras både i skattesystemen och genom ekonomiska bidrag i omställningsprocessen.”
(ur politiska riktlinjer, antagna vid partikongressen i Malmö 2005)
Dagens klimatförändringar kommer dramatiskt att förändra livsbetingelserna för oss själva och för framtida generationer. Vi måste vända utvecklingen, inte sänka ambitionerna. Internationellt samarbete och solidaritet är avgörande för om vi ska lyckas.
Miljöhoten kräver att vi tar långsiktiga beslut av det slag som marknaden med sina kortare tidsperspektiv och snävare ekonomiska krav, sällan vågar. Uthållig tillväxt kan aldrig skapas genom exploatering av människor och miljö. Det underminerar basen för hela ekonomin. Politiska beslut behövs för förändring.
Vi socialdemokrater ska fortsätta gå i täten för en ekologiskt uthållig utveckling på samma sätt som vi gjort när det gäller det socialt hållbara samhället. Vi har lagt en god grund för en sådan utveckling genom omfattande åtgärder för bättre energihushållning, minskade utsläpp och mer miljöanpassade material och produktionsprocesser. Miljöteknik har blivit en tillväxtbransch.
Vi socialdemokrater måste stå upp för den svenska traditionen och ta ansvar. Det är dags för nästa språng i utvecklandet av kunskap, kreativitet och sysselsättning.
Tänkbara frågeställningar
1. Hur kan vi använda ekonomiska styrmedel för att förändra samhället och vår livsstil i en mer miljövänlig riktning? Vad kan vi göra tillsammans och vad kan vi göra var och en för sig?
2. På vilka sätt kan vi förstärka vi de miljövänliga drivkrafterna i den gemensamma sektorn och hur stimulerar vi konsumenternas möjligheter att driva utvecklingen i grön riktning?
3. Hur använder vi omställningen till ett hållbart samhälle för en förstärkt fördelningspolitik?
4. Hur kan morgondagens infrastruktur bidra till en bättre miljö?
5. På vilket sätt kan vi göra miljöomställningen till en konkurrensfördel för svenska företag och stimulera framväxten av ”gröna jobb”?
6. Hur kan vi samverka bättre med andra länder och internationella organisationer kring vår gemensamma miljö?
7. Hur kan vi stimulera svensk varuproduktion att bli miljömässigt hållbar?
8. Vad behöver vi göra för att nå målet om att bryta oljeberoendet?
9. Vad kan vi göra för att stärka kopplingen mellan näringsliv och svensk världsledande miljöforskning?
10. Hur kan vi fortsätta att minska resursförbrukningen utan att det hotar tillväxten?