Pressmeddelande från Byggnads
|
Centers visioner om en ny arbetsrätt
Mauds visioner ”Lägre löner om företaget går dåligt.Utländsk arbetskraft kan komma hit och jobba med lägre löner än svenska avtal.Ungdomar ska inte ha samma anställningsskydd som andra.”Politiske analytikern Anders Jonsson sammanfattar centerledaren Maud Olofsson syn på arbetsrätten i Expressen den 1 september 2006.
Samhällsbyggarna i Almedalen
Var igår måndagsförmiidag och lyssna på partiföreträdarna från riksdagens partier.
Från socialdemokraterna var det arbetslivsministern Hans Karlsson samt från v och mp. Alliansen de borgerliga var också där och i spetsen var det chefsideologen från moderaterna Anders Borg
Det var ett mycket välbesökt och intressant möte kring alternativen i politiken.
Rejält spännande var det när Claes Bloch (ordf.LO-distriktet i Skåne) från publiken frågade alliansen hur de hade tänkt finansera 250 miljarders skattesänkningar inom 2 mandatperioder. Alla i alliansen förnekade att det handlade om 250 mdr. Det var 50 mdr inget annat , det var deras politiska motståndare som hade hittat på detta med de 250 mdr. Lars Ohly från vänsterpartiet lyfte fram resonemanget om att alliansen faktiskt hade sagt att skatterna skulle sänkas till europeisk nivå och det innebar att det blev 259 mdr. Detta kunde de inte slingra sig ifrån vad deras partiledare har blivit överens om . Mycket viktigt budskap att avslöja deras försök till mörkläggning
Från det röda laget skötte de sig bra och som mp sade :att vi skulle egentligen kalla oss för det gröna laget med tanke på vad statsministern sagt i Almedalen på söndagskvällen.
Hans Karlsson skötte sig med den äran och pressade alliansen rejält
Bra möte och avslöjande
Från socialdemokraterna var det arbetslivsministern Hans Karlsson samt från v och mp. Alliansen de borgerliga var också där och i spetsen var det chefsideologen från moderaterna Anders Borg
Det var ett mycket välbesökt och intressant möte kring alternativen i politiken.
Rejält spännande var det när Claes Bloch (ordf.LO-distriktet i Skåne) från publiken frågade alliansen hur de hade tänkt finansera 250 miljarders skattesänkningar inom 2 mandatperioder. Alla i alliansen förnekade att det handlade om 250 mdr. Det var 50 mdr inget annat , det var deras politiska motståndare som hade hittat på detta med de 250 mdr. Lars Ohly från vänsterpartiet lyfte fram resonemanget om att alliansen faktiskt hade sagt att skatterna skulle sänkas till europeisk nivå och det innebar att det blev 259 mdr. Detta kunde de inte slingra sig ifrån vad deras partiledare har blivit överens om . Mycket viktigt budskap att avslöja deras försök till mörkläggning
Från det röda laget skötte de sig bra och som mp sade :att vi skulle egentligen kalla oss för det gröna laget med tanke på vad statsministern sagt i Almedalen på söndagskvällen.
Hans Karlsson skötte sig med den äran och pressade alliansen rejält
Bra möte och avslöjande
Ådalen för 75 år sedan
För 75 år sedan i Ådalen blev fredliga demonstranter skadade och nerskjutna till döds för att de protestera för rimliga arbetsvillkor, 5 personer mötte döden från svensk militär.
Glöm inte bort deras kamp som är vår, utan demonstera på 1maj.
Glöm inte bort deras kamp som är vår, utan demonstera på 1maj.
Högerregeringen backar i Frankrike men inte centern i Sverige
Högerregeringen i Frankrike backar från förslaget om att unga människor under 26 år inte skulle ha någon anställningstrygghet. Förslaget ändrades till att bara vara 1 år men har nu dragits tillbaka helt.
Men centerpartiet härhemma i Sverige rubbar ingen i sin uppfattning. Liknande förslag arbetar de för här hemma. En stilla undran är-varför skulle just ungdommar utpekas som de som inte skulle ha någon trygghet på jobbet.
Det finns tillräcklig med olika anställningsformer som redan idag möjliggör anställningar med prövotid. Det behövs inte fler utan snarare färre.
ungdommar är den grupp i samhället som faktiskt behöver mera fasta anställningar som gör att de kan få en bostad, låna på banken etc. De skall etableras på arbetsmarknaden och i livet.
Därför behövs inte centerns förslag.
Men centerpartiet härhemma i Sverige rubbar ingen i sin uppfattning. Liknande förslag arbetar de för här hemma. En stilla undran är-varför skulle just ungdommar utpekas som de som inte skulle ha någon trygghet på jobbet.
Det finns tillräcklig med olika anställningsformer som redan idag möjliggör anställningar med prövotid. Det behövs inte fler utan snarare färre.
ungdommar är den grupp i samhället som faktiskt behöver mera fasta anställningar som gör att de kan få en bostad, låna på banken etc. De skall etableras på arbetsmarknaden och i livet.
Därför behövs inte centerns förslag.
Borgarnas arbetsrätt
Idag har det i Riksdagen varit debatt om motioner kring arbetsrätten.
Det är bara att konstatera att den s.k. alliansen kör på i de gamla hjulspåren. Fast denna gång har de ändrat argumentering och den ena försöker överträffa den andre borgaren om att just de är mest kollektivavtalsälskare.
Det är idé att läsa deras motioner och riksdagens protokoll genom tiderna för att se att detta inte stämmer.
Det är viktigt med balans mellan arbetsmarknadens parter och här har arbetsgivaren redan ett försprång mot arbetstagaren och borgarna vill rubba den skillnaden ännu mera. Genom försämringar och försvagande av arbetsrätten.
Flexibilitet tycks vara honnörsordet för dem, och i den meningen att det skall i slutändan bara vara arbetsgivaren som bestämmer.
Läs riksdagen protokoll på http://www.riksdagen.se
Det är bara att konstatera att den s.k. alliansen kör på i de gamla hjulspåren. Fast denna gång har de ändrat argumentering och den ena försöker överträffa den andre borgaren om att just de är mest kollektivavtalsälskare.
Det är idé att läsa deras motioner och riksdagens protokoll genom tiderna för att se att detta inte stämmer.
Det är viktigt med balans mellan arbetsmarknadens parter och här har arbetsgivaren redan ett försprång mot arbetstagaren och borgarna vill rubba den skillnaden ännu mera. Genom försämringar och försvagande av arbetsrätten.
Flexibilitet tycks vara honnörsordet för dem, och i den meningen att det skall i slutändan bara vara arbetsgivaren som bestämmer.
Läs riksdagen protokoll på http://www.riksdagen.se
Om tjänstedirektivet från Byggnads webbsida
2006-02-17
Om tjänstedirektivet
Om tjänstedirektivet
Den 16 februari ställde sig Europaparlamentet bakom den kompromiss om tjänstedirektivet som de båda stora grupperna – socialisterna och de konservativa – var överens om.
Bland de fackliga krav som Europaparlamentet nu ställt sig bakom märks:
- Arbetsrätten är helt undantagen
- Känsliga sektorer som bemanningsföretag är undantagna
- Välfärdstjänster är undantagna
- Den kontroversiella ursprungslandsprincipen är borta
- Känsliga sektorer som bemanningsföretag är undantagna
- Välfärdstjänster är undantagna
- Den kontroversiella ursprungslandsprincipen är borta
Tjänstedirektivet syftar till att öppna tjänstehandeln inom EU. Grundregeln i det beslut som parlamentet antagit är att ett tjänsteföretag som är etablerat i ett medlemsland ska få verka fritt inom hela EU. När emellertid verksamheten utförs ska det ske enligt de regler som gäller i landet i fråga.
De flesta och viktigaste fackliga kraven tillgodosågs och besluten i Europaparlamentet blev en seger för samverkan i hela Europa. Europaparlamentet har lyckats finna en kompromiss som öppnar upp tjänstesektorn samtidigt som man säkrar den europeiska sociala modellen.
Fakta:
| • | Tjänstedirektivet lades fram av före detta EU-kommissionären Frits Bolkenstein i januari 2004. |
| • | EU-parlamentet röstade om direktivet torsdagen den 16 februari 2006. |
| • | EU-kommissionen kommer med ett omarbetat förslag innan nästa EU-toppmöte i mars. |
| • | EU-ländernas ministerråd röstar sedan om direktivet, tidigaste efter sommaren 2006. |
| • | Allra tidigast 2009 kan direktivet träda i kraft. |
Nya tjänstedirektivet i EU
Riksdagens representant vid EU:s institutioner 2006-02-16
Bengt Ohlsson
PROMEMORIA
Bred majoritet i Europaparlamentet bakom kompromiss om tjänstedirektivet
När Europaparlamentet i dag, den 16 februari 2006, röstat fram sitt betänkande om förslaget till tjänstedirektiv kan konstateras att den kompromiss som veckan innan utarbetats av de båda största partigrupperna (EPP-ED och PES) fått bred uppslutning. I den avslutande omröstningen om förslaget till direktivtext avgavs 391 ja-röster mot 213 nej-röster, medan 34 avstod.
Säkerligen kommer media att förmedla såväl information om, som kommentarer till, EP:s ställningstagande. Det är ännu för tidigt att presentera en detaljerad analys av vad EP:s ändringsförslag innebär. En sådan är kanske heller inte behövlig, eftersom kommissionen och rådet kan väntas "korrigera" tekniska fel och oklarheter i den fortsatta behandlingen av förslaget. Här ska därför endast tecknas en bakgrund till den kompromiss som EP uttalat sig för, samt redovisas de politiska huvuddragen i denna. Avslutningsvis nämns något om den fortsatta processen.
Bred överenskommelse i EP eftersträvades
Som redovisats i en tidigare pm (daterad 2005-12-02) hade, inför omröstningen i EP:s huvudansvariga utskott, de fem största partigrupperna (EPP-ED, PSE, ALDE, De gröna/EFA och GUE/NGL) lyckats nå uppgörelser om att ändra kommissionens förslag på en rad punkter, dock inte på de allra viktigaste. I dessa återstående konfliktfrågor - främst direktivets tillämpningsområde och "ursprungslands-principen" - vanns omröstningarna ganska knappt av en center-höger-majoritet (EPP-ED med stöd av ALDE och UEN).
Det stod dock redan då klart att arbetet i EP skulle fortsätta, i syfte att inför behandlingen i plenum nå en bredare majoritet, i realiteten en majoritet "över blockgränsen". En sådan uppgörelse innebär betydligt större möjlighet för EP att utöva inflytande på utformningen av de viktigaste elementen i ett tjänstedirektiv, men också för att ett sådant direktiv alls ska kunna antas.
Frågan har varit både uppmärksammad och politiskt kontroversiell i flera länders valrörelser (och folkomröstningar). Mot den bakgrunden har det varit en vanlig, och troligen riktig, bedömning att ett förslag som mötte aktivt motstånd från antingen EPP-ED- eller PES-gruppen skulle löpa stor risk att blockeras i ministerrådet, eller åtminstone fördröjas avsevärt. Detta torde vara en viktig del av förklaringen till att en lösning baserad på center-höger-majoritetens uppfattning i EP-utskottet nu ersatts av en uppgörelse som fått stöd av nästan hela PES-gruppen (medan, jämfört med omröstningen i utskottet, ett antal ledamöter ur center-höger-grupperingen fallit ifrån).
I omröstningen i plenum var PES-gruppen nästan enhälligt för, liksom EPP-delen av EPP-ED. Många av de brittiska, central- och östeuropeiska och nordiska konservativa röstade emot, liksom huvuddelen av ALDE-gruppen. De gröna/EFA, liksom GUE/NGL röstade emot, och, av motsatt skäl, flertalet ledamöter från UEN- och ID-grupperna.
Kompromissens innehåll
En "blocköverskridande" kompromiss måste bygga på att parterna i grunden är positiva till att avskaffa hinder för tjänstehandeln. Direktivet måste alltså innebära framsteg i det avseendet. Å andra sidan måste en uppgörelse respektera att sådana framsteg inte bör - eller i nuvarande politiska läge inte kan - åstadkommas om stora grupper i vissa MS upplever denna liberalisering som ett hot mot sysselsättning och arbetsvillkor, mot de offentliga tjänsterna eller mot den sociala välfärden mer allmänt. Förhandlingarna har i grunden handlat om vilken avvägning som ska göras när dessa båda intressen står emot varandra.
Alla har naturligtvis inte tyckt att den avvägning kompromissen innebär varit rimlig. Ytterpunkterna på en skala kan sägas ha varit å ena sidan de, som velat se en mer eller mindre renodlad "ursprungslandsprincip" med möjlighet för MS att konkurrera med de "förmånligaste" reglerna, och å andra sidan de som snarast velat begränsa den fria rörlighet för tjänster som följer av gällande fördrag och av EG-domstolens praxis. Ska en bred majoritet uppnås hamnar en kompromiss med nödvändighet ganska nära mitten av denna skala.
I huvudsak innebär det EP nu ställt sig bakom följande:
Det stod tidigt klart att en förutsättning för en uppgörelse skulle vara att direktivet inte fick inverka på arbetsrätten eller på och löne- och arbetsvillkor. Kompromissen anses tillgodose detta. Man lägger i direktivet till formuleringar om att detta inte gäller eller påverkar "rättsliga eller avtalsreglerade bestämmelser om anställningsvillkor, anställningsförhållanden ... samt förhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare." Särskilt understryks i detta sammanhang rätten att förhandla och ingå kollektivavtal samt rätten till fackliga stridsåtgärder. De av kommissionen föreslagna art. 24 och 25, som rör utstationering av arbetstagare, stryks ur tjänstedirektivet. Enligt majoritetens motivering är man kritisk till förslaget i sak, men framför allt vill man att alla eventuella förtydliganden i fråga om utstationering ska göras i det nu gällande "utstationeringsdirektivet". (Det är möjligt att kommissionen därför återkommer med förslag till ändringar av detta direktiv.)
En annan fråga har varit vilka sektorer/tjänstekategorier som skulle undantas från direktivets bestämmelser eller från "ursprungslandsprincipen". Nu införs formuleringar (i art 1) som anger att detta direktiv inte behandlar liberalisering av "tjänster av allmänt ekonomiskt intresse" och heller inte privatisering av offentliga företag som tillhandahåller tjänster.
Vidare sägs att "Detta direktiv påverkar inte tjänster vars mål är social välfärd". Av de motiveringar som också lagts till framgår att de tjänster som avses rör bl.a. "sociala bostäder", barnomsorg och tjänster som syftar till att stödja familjer och ungdomar, samt utbildnings- och kulturtjänster. Det anges också att bemanningsföretag inte ska omfattas av direktivets regler. Sedan tidigare har bred enighet rått om att direktivet inte ska omfatta "tjänster av allmänt intresse", och heller inte vissa typer av tjänster som regleras av sektorsdirektiv. Utskottsbehandlingen resulterade i att en majoritet uttalade sig för att uttryckligen utesluta också hälso- och sjukvård, audiovisuella tjänster, spel, samt tjänster som permanent eller tillfälligt innebär myndighetsutövning.
"Ursprungslandsprincipen" har ansetts utgöra ett hot mot bl.a. konsument- och miljöskydd. Denna princip har nu omformulerats till det mer neutrala "Frihet att tillhandahålla tjänster". Denna frihet konkretiseras i främst art. 16, som räknar upp en rad krav, eller typer av krav, som MS inte får ställa på (utländska) tjänsteleverantörer. Det är alltså i detta som undanröjandet av hinder i huvudsak ligger - många MS har i dagsläget bestämmelser, t.ex. att viss typ av utrustning måste användas, som de inte kommer att kunna ha kvar när direktivet träder i kraft.
Så långt ligger man ganska nära vad "ursprungslandsprincipen" skulle ha inneburit, även om begreppet som sådant har övergetts. Det sägs emellertid också att art. 16 inte ska tillämpas på "tjänster av allmänt ekonomiskt intresse ..., bl.a." posttjänster, elöverförings- , eldistributions- och elleveranstjänster, motsvarande tjänster avseende gas och vatten, samt avfallshantering. Här kan alltså nationella krav gälla, utan hinder av vad som sägs i nyssnämnda art. 16.
Det finns också en bestämmelse som urholkar, men inte helt upphäver, "ursprungslandsprincipen" för de tjänster på vilka art. 16 ska tillämpas. Bestämmelserna däri (alltså de krav MS inte får ställa) ska inte hindra mottagarlandet att ställa krav som motiveras av "skäl som avser ... socialpolitik, konsumentskydd, miljöskydd och folkhälsa". Sådana krav ska, enligt EG:s allmänna rättsprinciper, vara nödvändiga för att uppnå det mål som åsyftas, och proportionerliga. Vilka konkreta åtgärder från MS sida som kan accepteras är därför något oklart. Viss ledning ges av de motiveringar som finns i direktivtexten, och av tidigare rättspraxis. Dock tycks här finnas en gråzon, där ytterligare avgöranden av EG-domstolen kan behövas för att klargöra rättsläget.
Den fortsatta proceduren
Ministerrådets ordförande (Martin Bartenstein, A) sade i EP:s debatt, att Europas medborgare har rätt till en inre marknad för tjänster där oberättigade hinder för tjänsteleverantörerna undanröjts, men som inte medför risker för löne- eller "social" dumping, som är neutral i förhållande till arbetsrätten, som inte undergräver utstationeringsdirektivet, och som inte heller undergräver kvaliteten eller tillgången till offentliga tjänster.
Detta kan ses som ordförandeskapets bedömning av vad som är nödvändigt för att en uppgörelse (i rådet och mellan EP och rådet) ska kunna nås - och kanske också vad ordförandeskapet uppfattar som önskvärt. Det är också en ganska bra beskrivning av huvuddragen i den kompromiss EP nu ställt sig bakom. (Den något oklara möjligheten till åtgärder för skydd av konsumenterna, miljön, folkhälsan, m.m. nämnde Bartenstein dock inte.)
Ordförandeskapet skulle, sade Bartenstein, arbeta för ett direktiv som tog hänsyn till dessa krav, och samtidigt skapar en fungerande inre marknad för tjänster, och så långt möjligt tar till vara den tillväxt- och sysselsättningspotential detta innebär. En bred enighet i EP, särskilt i de kontroversiella frågorna, skulle vara til stor hjälp i rådets fortsatta arbete, menade han, och välkomnade i denna anda kommissionens beredskap att snabbt efter EP:s omröstning, och i tid för Europeiska rådets möte i mars, lägga fram förslag till de viktigaste elementen i en politisk överenskommelse.
Kommissionens ordförande Barroso medgav i EP:s debatt att kritiken mot förslaget varit åtminstone delvis berättigad, och bekräftade att kommissionen är beredd att utarbeta ett reviderat förslag, baserat på de ändringar som kunde samla bred enighet i EP.
Sammantaget torde detta innebära att det politiska innehållet i direktivet - förutsatt att det kan antas inom överskådlig tid - kommer att vara ganska likt EP-kompromissen.
Bengt Ohlsson
PROMEMORIA
Bred majoritet i Europaparlamentet bakom kompromiss om tjänstedirektivet
När Europaparlamentet i dag, den 16 februari 2006, röstat fram sitt betänkande om förslaget till tjänstedirektiv kan konstateras att den kompromiss som veckan innan utarbetats av de båda största partigrupperna (EPP-ED och PES) fått bred uppslutning. I den avslutande omröstningen om förslaget till direktivtext avgavs 391 ja-röster mot 213 nej-röster, medan 34 avstod.
Säkerligen kommer media att förmedla såväl information om, som kommentarer till, EP:s ställningstagande. Det är ännu för tidigt att presentera en detaljerad analys av vad EP:s ändringsförslag innebär. En sådan är kanske heller inte behövlig, eftersom kommissionen och rådet kan väntas "korrigera" tekniska fel och oklarheter i den fortsatta behandlingen av förslaget. Här ska därför endast tecknas en bakgrund till den kompromiss som EP uttalat sig för, samt redovisas de politiska huvuddragen i denna. Avslutningsvis nämns något om den fortsatta processen.
Bred överenskommelse i EP eftersträvades
Som redovisats i en tidigare pm (daterad 2005-12-02) hade, inför omröstningen i EP:s huvudansvariga utskott, de fem största partigrupperna (EPP-ED, PSE, ALDE, De gröna/EFA och GUE/NGL) lyckats nå uppgörelser om att ändra kommissionens förslag på en rad punkter, dock inte på de allra viktigaste. I dessa återstående konfliktfrågor - främst direktivets tillämpningsområde och "ursprungslands-principen" - vanns omröstningarna ganska knappt av en center-höger-majoritet (EPP-ED med stöd av ALDE och UEN).
Det stod dock redan då klart att arbetet i EP skulle fortsätta, i syfte att inför behandlingen i plenum nå en bredare majoritet, i realiteten en majoritet "över blockgränsen". En sådan uppgörelse innebär betydligt större möjlighet för EP att utöva inflytande på utformningen av de viktigaste elementen i ett tjänstedirektiv, men också för att ett sådant direktiv alls ska kunna antas.
Frågan har varit både uppmärksammad och politiskt kontroversiell i flera länders valrörelser (och folkomröstningar). Mot den bakgrunden har det varit en vanlig, och troligen riktig, bedömning att ett förslag som mötte aktivt motstånd från antingen EPP-ED- eller PES-gruppen skulle löpa stor risk att blockeras i ministerrådet, eller åtminstone fördröjas avsevärt. Detta torde vara en viktig del av förklaringen till att en lösning baserad på center-höger-majoritetens uppfattning i EP-utskottet nu ersatts av en uppgörelse som fått stöd av nästan hela PES-gruppen (medan, jämfört med omröstningen i utskottet, ett antal ledamöter ur center-höger-grupperingen fallit ifrån).
I omröstningen i plenum var PES-gruppen nästan enhälligt för, liksom EPP-delen av EPP-ED. Många av de brittiska, central- och östeuropeiska och nordiska konservativa röstade emot, liksom huvuddelen av ALDE-gruppen. De gröna/EFA, liksom GUE/NGL röstade emot, och, av motsatt skäl, flertalet ledamöter från UEN- och ID-grupperna.
Kompromissens innehåll
En "blocköverskridande" kompromiss måste bygga på att parterna i grunden är positiva till att avskaffa hinder för tjänstehandeln. Direktivet måste alltså innebära framsteg i det avseendet. Å andra sidan måste en uppgörelse respektera att sådana framsteg inte bör - eller i nuvarande politiska läge inte kan - åstadkommas om stora grupper i vissa MS upplever denna liberalisering som ett hot mot sysselsättning och arbetsvillkor, mot de offentliga tjänsterna eller mot den sociala välfärden mer allmänt. Förhandlingarna har i grunden handlat om vilken avvägning som ska göras när dessa båda intressen står emot varandra.
Alla har naturligtvis inte tyckt att den avvägning kompromissen innebär varit rimlig. Ytterpunkterna på en skala kan sägas ha varit å ena sidan de, som velat se en mer eller mindre renodlad "ursprungslandsprincip" med möjlighet för MS att konkurrera med de "förmånligaste" reglerna, och å andra sidan de som snarast velat begränsa den fria rörlighet för tjänster som följer av gällande fördrag och av EG-domstolens praxis. Ska en bred majoritet uppnås hamnar en kompromiss med nödvändighet ganska nära mitten av denna skala.
I huvudsak innebär det EP nu ställt sig bakom följande:
Det stod tidigt klart att en förutsättning för en uppgörelse skulle vara att direktivet inte fick inverka på arbetsrätten eller på och löne- och arbetsvillkor. Kompromissen anses tillgodose detta. Man lägger i direktivet till formuleringar om att detta inte gäller eller påverkar "rättsliga eller avtalsreglerade bestämmelser om anställningsvillkor, anställningsförhållanden ... samt förhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare." Särskilt understryks i detta sammanhang rätten att förhandla och ingå kollektivavtal samt rätten till fackliga stridsåtgärder. De av kommissionen föreslagna art. 24 och 25, som rör utstationering av arbetstagare, stryks ur tjänstedirektivet. Enligt majoritetens motivering är man kritisk till förslaget i sak, men framför allt vill man att alla eventuella förtydliganden i fråga om utstationering ska göras i det nu gällande "utstationeringsdirektivet". (Det är möjligt att kommissionen därför återkommer med förslag till ändringar av detta direktiv.)
En annan fråga har varit vilka sektorer/tjänstekategorier som skulle undantas från direktivets bestämmelser eller från "ursprungslandsprincipen". Nu införs formuleringar (i art 1) som anger att detta direktiv inte behandlar liberalisering av "tjänster av allmänt ekonomiskt intresse" och heller inte privatisering av offentliga företag som tillhandahåller tjänster.
Vidare sägs att "Detta direktiv påverkar inte tjänster vars mål är social välfärd". Av de motiveringar som också lagts till framgår att de tjänster som avses rör bl.a. "sociala bostäder", barnomsorg och tjänster som syftar till att stödja familjer och ungdomar, samt utbildnings- och kulturtjänster. Det anges också att bemanningsföretag inte ska omfattas av direktivets regler. Sedan tidigare har bred enighet rått om att direktivet inte ska omfatta "tjänster av allmänt intresse", och heller inte vissa typer av tjänster som regleras av sektorsdirektiv. Utskottsbehandlingen resulterade i att en majoritet uttalade sig för att uttryckligen utesluta också hälso- och sjukvård, audiovisuella tjänster, spel, samt tjänster som permanent eller tillfälligt innebär myndighetsutövning.
"Ursprungslandsprincipen" har ansetts utgöra ett hot mot bl.a. konsument- och miljöskydd. Denna princip har nu omformulerats till det mer neutrala "Frihet att tillhandahålla tjänster". Denna frihet konkretiseras i främst art. 16, som räknar upp en rad krav, eller typer av krav, som MS inte får ställa på (utländska) tjänsteleverantörer. Det är alltså i detta som undanröjandet av hinder i huvudsak ligger - många MS har i dagsläget bestämmelser, t.ex. att viss typ av utrustning måste användas, som de inte kommer att kunna ha kvar när direktivet träder i kraft.
Så långt ligger man ganska nära vad "ursprungslandsprincipen" skulle ha inneburit, även om begreppet som sådant har övergetts. Det sägs emellertid också att art. 16 inte ska tillämpas på "tjänster av allmänt ekonomiskt intresse ..., bl.a." posttjänster, elöverförings- , eldistributions- och elleveranstjänster, motsvarande tjänster avseende gas och vatten, samt avfallshantering. Här kan alltså nationella krav gälla, utan hinder av vad som sägs i nyssnämnda art. 16.
Det finns också en bestämmelse som urholkar, men inte helt upphäver, "ursprungslandsprincipen" för de tjänster på vilka art. 16 ska tillämpas. Bestämmelserna däri (alltså de krav MS inte får ställa) ska inte hindra mottagarlandet att ställa krav som motiveras av "skäl som avser ... socialpolitik, konsumentskydd, miljöskydd och folkhälsa". Sådana krav ska, enligt EG:s allmänna rättsprinciper, vara nödvändiga för att uppnå det mål som åsyftas, och proportionerliga. Vilka konkreta åtgärder från MS sida som kan accepteras är därför något oklart. Viss ledning ges av de motiveringar som finns i direktivtexten, och av tidigare rättspraxis. Dock tycks här finnas en gråzon, där ytterligare avgöranden av EG-domstolen kan behövas för att klargöra rättsläget.
Den fortsatta proceduren
Ministerrådets ordförande (Martin Bartenstein, A) sade i EP:s debatt, att Europas medborgare har rätt till en inre marknad för tjänster där oberättigade hinder för tjänsteleverantörerna undanröjts, men som inte medför risker för löne- eller "social" dumping, som är neutral i förhållande till arbetsrätten, som inte undergräver utstationeringsdirektivet, och som inte heller undergräver kvaliteten eller tillgången till offentliga tjänster.
Detta kan ses som ordförandeskapets bedömning av vad som är nödvändigt för att en uppgörelse (i rådet och mellan EP och rådet) ska kunna nås - och kanske också vad ordförandeskapet uppfattar som önskvärt. Det är också en ganska bra beskrivning av huvuddragen i den kompromiss EP nu ställt sig bakom. (Den något oklara möjligheten till åtgärder för skydd av konsumenterna, miljön, folkhälsan, m.m. nämnde Bartenstein dock inte.)
Ordförandeskapet skulle, sade Bartenstein, arbeta för ett direktiv som tog hänsyn till dessa krav, och samtidigt skapar en fungerande inre marknad för tjänster, och så långt möjligt tar till vara den tillväxt- och sysselsättningspotential detta innebär. En bred enighet i EP, särskilt i de kontroversiella frågorna, skulle vara til stor hjälp i rådets fortsatta arbete, menade han, och välkomnade i denna anda kommissionens beredskap att snabbt efter EP:s omröstning, och i tid för Europeiska rådets möte i mars, lägga fram förslag till de viktigaste elementen i en politisk överenskommelse.
Kommissionens ordförande Barroso medgav i EP:s debatt att kritiken mot förslaget varit åtminstone delvis berättigad, och bekräftade att kommissionen är beredd att utarbeta ett reviderat förslag, baserat på de ändringar som kunde samla bred enighet i EP.
Sammantaget torde detta innebära att det politiska innehållet i direktivet - förutsatt att det kan antas inom överskådlig tid - kommer att vara ganska likt EP-kompromissen.
Allians mot facket
Moderaternas politik slår hårt mot löntagarna och facket! Fredrik Reinfeldt har via retoriska knep försökt att släta över detta faktum för att vinna valet, men den gamla högerpolitiken lyser igenom allt för väl. I Moderaternas arbetsmarknadspolitik ingår hårda angrepp mot facket och förslag menade att försvaga såväl fackföreningsrörelsen som den enskilde arbetstagaren.
Detta vill Moderaterna genomföra:
· Höjd avgift i a-kassan med upp till 300 kronor per månad
· Slopad avdragsrätt för avgift till a-kassa
· Slopad avdragsrätt för fackavgift
· Sänka ersättningsnivån i a-kassa till 65 procent
· Den arbetslöse ska tvingas ta jobb till 80, istället för 90 procent av dagpenningen
Taktiken är listig. Kraftigt sänkta nivåer i arbetslöshetsförsäkringen ska tvinga arbetslösa att acceptera jobb med låga löner och dåliga villkor. Genom att försämra a-kassan slipper moderaterna att ta fighten om kollektivavtalen. Kollektivavtalen kommer att försvagas automatiskt, när människor tvingas ta jobb till dåliga villkor och under avtalsenlig lön. I längden leder detta till lönedumpning på hela arbetsmarknaden
Vi kommer alla att ställas inför dessa frågor i valrörelsen. Det är därför viktigt att vi kan frågorna och även vet hur vi ska demaskera den moderata politiken. Med detta underlag, Allians mot facket, ges en klar bild över Moderaternas och Reinfeldts antifackliga politik och vad den får för konsekvenser för löntagarna och den svenska modellen.
Fackliga frågor på partikongressen 2005 i Malmö
Arbetsmarknadspolitiken i fokus
En utbyggd välfärd som stimulerar till arbete är bra för den ekonomiska utvecklingen. Trygga människor vågar och driver på utvecklingen. Det är när fler startar egen firma, reser, köper nya vitvaror, går på kurs, byter bostad, flyttar eller bildar familj som nya produkter och tjänster – och därmed jobb – skapas. Om detta handlade söndagskvällens debatt.
En utbyggd välfärd som stimulerar till arbete är bra för den ekonomiska utvecklingen. Trygga människor vågar och driver på utvecklingen. Det är när fler startar egen firma, reser, köper nya vitvaror, går på kurs, byter bostad, flyttar eller bildar familj som nya produkter och tjänster – och därmed jobb – skapas. Om detta handlade söndagskvällens debatt.
En utbyggd välfärd som stimulerar till arbete är bra för den ekonomiska utvecklingen. Trygga människor vågar och driver på utvecklingen. Det är när fler startar egen firma, reser, köper nya vitvaror, går på kurs, byter bostad, flyttar eller bildar familj som nya produkter och tjänster - och därmed jobb - skapas. Om detta handlade söndagskvällens debatt om full sysselsättning på den socialdemokratiska partikongressen då avsnittet "Trygghet på väg från gamla jobb" till nya avhandlades.
En av de stora frågorna i debatten berörde det lokala inflytandet över arbetsmarknadspolitiken. Arbetsmarknadspolitiken ska utformas utifrån ett lokalt, regionalt och nationellt behov och ambitionen ska vara att stärka det reella lokala inflytandet över politiken. En annan viktig fråga handlade om lokal samverkan mellan arbetsförmedling, fack och arbetsgivare. Även på området ungdomsarbetslöshet förstärktes skrivningarna med fokus på bekämpningen av arbetslösheten hos unga.
- Det finns ett mycket stort lokalt engagemang för arbetsmarknadspolitiken. Kongressen visade tydligt behovet av att stärka arbetsmarknadsinsatserna efter lokala förutsättningar och behov. Det handlar om både inflytande över olika insatser och om mera flexibel regeltillämpning, säger partistyrelsens föredragande arbetslivsminister Hans Karlsson.
På området integration skärptes skrivningarna i syfte att förstärka etableringen för nyanlända på arbetsmarknaden.
Kongressens pressjour, 08-24 76 25
Manuel Ferrer, presschef, 070-666 02 59
Manuel Ferrer, presschef, 070-666 02 59
Pigavdraget eller hushållsnära tjänster
Varför skall någon lågavlönad person, oftast en kvinna var med och subventionera mina eventuella hushållsnära tjänser genom mina skatteavdrag?
Speciellt när hennes mamma i alltför stor utsträckning kanske inte får den vård som hon behöver.
Varför förväntas det direkt eller indirekt att det är just kvinnor som skall städa i hemmen eller via det obetalda arbetet utföra detsamma.
Personligen är jag inte för denna skattekarusell.
Speciellt när hennes mamma i alltför stor utsträckning kanske inte får den vård som hon behöver.
Varför förväntas det direkt eller indirekt att det är just kvinnor som skall städa i hemmen eller via det obetalda arbetet utföra detsamma.
Personligen är jag inte för denna skattekarusell.
Dansk regering stödjer Byggnads i Sverige
Den borgerliga regeringen i Danmark stödjer svenska fackföreningen Byggnads för deras kamp för att svenska kollektivavtal skall gälla i Sverige när utländska företag kommer hit.
Alla minns konflikten i Vaxholm och det lettiska företaget som var där och arbetade utan att vilja teckna ett svenskt kollektivavtal. En konflikt som arbetsdomstolen i Sverige har begärt besked ifrån EG-domstolen i Bryssel huruvida svensk konflikt med blockad är förenligt med EU-rätten.
Sverigeborgarna i den s.k alliansen gör allt för att det svenska kollektivavtalet inte skall gälla, utan det skall vara "fritt fram" för alla.
I slutändan blir det så, att den som bjuder lägst får jobbet.
Bara att konstatera: det är skillnad på borgare och borgare-beroende på om de bor i Danmark eller Sverige.
Moderatledaren Fredrik Reinfeldt skall gå till val på att kalla moderaterna för ett arbetareparti.
Det tycks inte längre finnas någon typ av gammeldags heder längre.
Alla minns konflikten i Vaxholm och det lettiska företaget som var där och arbetade utan att vilja teckna ett svenskt kollektivavtal. En konflikt som arbetsdomstolen i Sverige har begärt besked ifrån EG-domstolen i Bryssel huruvida svensk konflikt med blockad är förenligt med EU-rätten.
Sverigeborgarna i den s.k alliansen gör allt för att det svenska kollektivavtalet inte skall gälla, utan det skall vara "fritt fram" för alla.
I slutändan blir det så, att den som bjuder lägst får jobbet.
Bara att konstatera: det är skillnad på borgare och borgare-beroende på om de bor i Danmark eller Sverige.
Moderatledaren Fredrik Reinfeldt skall gå till val på att kalla moderaterna för ett arbetareparti.
Det tycks inte längre finnas någon typ av gammeldags heder längre.
Ukraina-Byggnads
Har återkommit till Sverige efter ett besök i Kiev och Ukraina.
Ett land med en befolkning om 48 miljoner människor och som kännetecknas av att det händer många intressanta saker. Jag var där och träffade under några dagar personer som tillhör Ukrainska byggnadsarbetareförbundet. Fackligt aktiva som Byggnads i Sverige har ett projekt tillsammans med som handlar om hur man bygger en demokratisk beslutsprocess, typ hur vi har gjort här hemma.
Min uppgift där var att informera om hur vi har arbetat med dessa frågor under 100-års tid. Arbetarörelsens historia. Från ett bondesamhälle via industri och teknik till kunskaps, tjänste och informationssamhälle.
Samtidigt har vi kvar allt av det som var förr och allt det nya i en mer och mer globaliserad värld.
Vi står förmodligen inför något nytt och märker kanske inte alltid den förändringsvind som blåser över oss.
Likandant har det varit för våra föregångare-att inte alltid känna av förändringen när man befinner sig mitt uppe i den.
Det var spännande några dagar att få vara i händelsernas centrum i ett annat land.
Ett land med en befolkning om 48 miljoner människor och som kännetecknas av att det händer många intressanta saker. Jag var där och träffade under några dagar personer som tillhör Ukrainska byggnadsarbetareförbundet. Fackligt aktiva som Byggnads i Sverige har ett projekt tillsammans med som handlar om hur man bygger en demokratisk beslutsprocess, typ hur vi har gjort här hemma.
Min uppgift där var att informera om hur vi har arbetat med dessa frågor under 100-års tid. Arbetarörelsens historia. Från ett bondesamhälle via industri och teknik till kunskaps, tjänste och informationssamhälle.
Samtidigt har vi kvar allt av det som var förr och allt det nya i en mer och mer globaliserad värld.
Vi står förmodligen inför något nytt och märker kanske inte alltid den förändringsvind som blåser över oss.
Likandant har det varit för våra föregångare-att inte alltid känna av förändringen när man befinner sig mitt uppe i den.
Det var spännande några dagar att få vara i händelsernas centrum i ett annat land.
Fackföreningen -Byggnads kräver
- Idag med posten fick jag ett brev från den fackförening som jag tillhör-Byggnads.
Där stod
Byggnads kräver att - Svenska kollektivavtal skall gälla vid arbete i Sverige
- Arbetslöshetsförsäkringen garanterar en ekonomisk trygghet för familjen till nytt arbete erhålls.
Tycker du som vi-
valet är ditt i september 2006
Svaret för min del är ett klart, JA