Bankautomat uttaget a là Reinfeldt

UTTAGSKVITTO

Datum :20070125

Insättning lön :SEK +16 100

Insättning jobbavdrag :SEK + 731

Uttag höjda avg. för a-kassa* :SEK - 250

Uttag höjd trafikförsäkring* :SEK - 248

Uttag avskaffad skattereduktion

för fackföreningsavgift* :SEK - 82

Uttag lönesänkande effekt

enligt moderaterna* :SEK - 220

SALDO :Mindre solidaritet

Mer otrygghet

Ökade klyftor

MEDDELANDE:

Poster markerade * går direkt till sänkning

av förmögenhetsskatten. Eventuellt tillkommer fler

uttag för boendekostnad (hyresrätter och bostadsrätter)

då räntebidrag och investeringsstöd tas

bort.


Den som inte arbetar (föräldralediga, ålderspensionärer,

förtidspensionärer, arbetslösa och sjukskrivna)

får betala för andras skattesänkningar.



Vill du bli medlem, besök

socialdemokraterna.se

Exemplet baseras på person med 16 100 kr i månadslön

samt har bil.

Vill du veta mer eller bli medlem,

besök socialdemokraterna.se



UTTAGSKVITTO

Datum :20070125

Insättning lön :SEK +16 100

Insättning jobbavdrag :SEK + 731

Uttag höjda avg. för a-kassa* :SEK - 250

Uttag höjd trafikförsäkring* :SEK - 248

Uttag avskaffad skattereduktion

för fackföreningsavgift* :SEK - 82

Uttag lönesänkande effekt

enligt moderaterna* :SEK - 220

SALDO :Mindre solidaritet

Mer otrygghet

Ökade klyftor



MEDDELANDE:

Poster markerade * går direkt till sänkning

av förmögenhetsskatten. Eventuellt tillkommer fler

uttag för boendekostnad (hyresrätter och bostadsrätter)

då räntebidrag och investeringsstöd tas

bort.

Den som inte arbetar (föräldralediga, ålderspensionärer,

förtidspensionärer, arbetslösa och sjukskrivna)

får betala för andras skattesänkningar.



Vill du bli medlem, besök

socialdemokraterna.se

Exemplet baseras på person med 16 100 kr i månadslön

samt har bil.

Vill du veta mer eller bli medlem,

besök socialdemokraterna.se


Någon skall betala kalaset!

I dagarna får förmögna och friska med välavlönade jobb besked om sänkt skatt rakt ner i lönekuvertet. Men pensionärer, sjuka, föräldralediga och förtidspensionärer får stå tillbaka i Reinfeldts nya Sverige.

-Varför ska pensionärer som arbetat, betalat skatt och varit med att bygga vårt land - straffas med en särskild "pensionärsskatt"?  Varför ska de på ålderns höst betala högre skatt än personer som är friska och förvärvsarbetande? Det går inte ihop, säger Tomas Eneroth, vice ordförande i socialförsäkringsutskottet och socialdemokraternas talesman för socialförsäkringsfrågor.

-Är det rättvist att  en pensionär som tjänar ca 14 000 kronor per månad i pension får nästan 500 kronor högre skatt per månad jämfört med en yrkesarbetande med samma inkomst? För den som tjänar runt 10 000 kronor per månad blir skillnaden nästan 400 kronor, fortsätter Tomas Eneroth.

-Från årsskiftet 06/07 får även arbetslösa, sjuka och föräldralediga betala mer i skatt än yrkesarbetande. De drabbas dubbelt hårt. Dels får de inte del av någon skattesänkning, dels sänks deras ersättning vid sjukdom, arbetslöshet och föräldraledighet. Alltså tar man från de som har lite och ger till de som redan har.  I regeringsförklaringen lovade Fredrik Reinfeldt att bli en statsminister för hela folket. Nu har vi ytterligare ett bevis för att den borgerliga regeringen bara är en regering för välbeställda och friska, avslutar Tomas Eneroth (s)

Fakta: Från årsskiftet 06/07 får en pensionär betala en högre skatt än en yrkesarbetande. Regeringens budgetproposition 2006/07:1 Finansplan, s.137 (grundavdraget gäller endast för yrkesarbetande).

För mer information
Dan Lundqvist
Pressekreterare
070-5910012
[email protected]

Krissi Johansson
Politisk sekreterare
070-2699122
[email protected]

Tomas Eneroth
Riksdagsledamot
070-530 42 24
[email protected]


Om genmodifierat, fråga i riksdagen till jordbruksministern

Svar på fråga 2006/07:509 av Ronny Olander (s) Genmodifierat foder

 

Ronny Olander har frågat mig om märkning av kött- och mejeriprodukter från djur som har utfordrats med genmodifierat foder.

 Lagstiftarna har tagit konsumenternas osäkerhet inför genmodifierade livsmedel på stort allvar, men frågan om märkning av kött och charkuteriprodukter från djur som fötts upp på genmodifierat foder är mycket komplicerad. 

Förordningen om märkning och spårbarhet av livsmedel och foder (EG) nr 1830/2003 täcker alla GMO inom EU. Syftet är att dokumentation om den genetiska modifieringen skall följa en GMO från utsäde, genom skörd till livsmedels- och foderråvara och slutligen till färdig produkt i konsumtionsledet, kött- och mejeriprodukter undantagna.

 

Gentekniklagstiftningen inom EU är delvis integrerad i livsmedels- och fodersäkerhetslagstiftningen och producenterna måste påvisa en tänkt produkts säkerhet. Utöver detta försöker lagstiftningen möta konsumenternas oro genom noggranna kontroller, märkning och krav på spårbarhet av den genmodifierade organismen och produkter där GMO faktiskt är ingredienser. Om vi bortser från att foder inte är en egentlig ingrediens i de resulterande kött- och mejeriprodukterna, och därmed faktiskt faller utanför märkningslagstiftningen, så skulle märkningskrav av kött- och mejeriprodukter medföra en rad långtgående och oönskade konsekvenser:

 

Det kan antas att en sådan regel skulle omfatta djurets hela livskonsumtion av foder. Man kan då fråga sig följande: Under maximalt hur många dagar under livet och senast hur långt innan slakt, skulle ett djur få äta foder med en viss inblandning av genmodifierade råvaror för att märkning inte skulle behövas? Foder garanterat fri från genmodifierade råvaror börjar dessutom bli en bristvara och priset för sådant ökar ständigt. Om nästan alla animalieprodukter utom ekologiska märks riskerar märkningen i slutändan uppfattas som meningslös för konsumenten.

 

Det skulle bli mycket svårt att kontrollera att genteknikmärkningen av animalieprodukter följs i alla led i produktionskedjan. Enligt Livsmedelsverket kan krav om genteknikmärkning av animalieprodukter därför aldrig garantera konsumenten en tillförlitlig märkning. Detta skulle undergräva förtroendet för märkningen i konsumentledet.

 

Särhållning av djur, slaktkroppar och produkter skulle innebära en fördyring av produktionen. I vissa fall även en belastning för miljön i och med dubbla transporter, ytterligare behov av förpackningar etc.

 

I denna fråga måste konsumenternas rätt att göra informerade val vägas mot att märkning kan bli vilseledande för konsumenterna, dyr för företagen samtidigt som märkningen kan skapa förväntningar som inte kan uppfyllas. Jag vill i detta sammanhang framhålla möjligheten med positiv märkning. De producenter som lyckas med produktion utan att använda sig av foder med genmodifierade råvaror har här en möjlighet. Om efterfrågan för sådana produkter finns kommer dessa producenter att vinna marknadsandelar.

  

Stockholm den 24 januari 2007

   

Eskil Erlandsson


Konsumentpolitik om märkning av livsmedel

Svar på fråga 2006/07:510 av Ronny Olander (s) Granskning av missvisande märkning av livsmedel

 

Ronny Olander har frågat  integrations- och jämställdhetsminister Nyamko Sabuni vad hon avser att göra för att påskynda och intensifiera granskningen av missvisande märkning av livsmedel.

 

Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som skall svara på frågan.

 

Märkningsreglerna för livsmedel är harmoniserade inom EU. Samma regler gäller för samtliga livsmedel oavsett om det är fråga om märkes-varor eller egna varumärken. Det är inte obligatoriskt att ange råvarornas ursprung, utom i vissa specialfall, t.ex. för nötkött. Däremot skall alla ingredienser anges och det finns särskilda regler som specificerar att ingredienser som är kända för att orsaka allergier eller överkänslighet alltid skall anges.

 

Regeringens uppdrag till Livsmedelsverket att genomföra dels en infor-mationssatsning och dels ett nationellt tillsynsprojekt om livsmedels-märkning skall redovisas i samband med årsredovisningen  för år 2006. Regeringen anser att det är angeläget att öka kunskapen om och efter-levnaden av både obligatoriska och frivilliga märkningsregler samt att minska risken för att konsumenterna blir vilseledda. Efter Livsmedels-verkets slutredovisning kommer jag att ta ställning till om ytterligare åtgärder behövs.

 

Stockholm den 24 januari 2007

   

Eskil Erlandsson