ronnyolander

Högt till tak i partiet - kommentar till en försöksballong.

På DN Debatt den 19 juli tänker Sven-Erik Österberg och Luciano Astudillo högt om arbetslöshetsförsäkringen. Vi tolkar det som att man skickar upp en försöksballong. Och inget ont i det. Vårt rådslagsarbete bygger på öppenhet och omprövning och mycket i artikeln är bra.

När vi nu väljer att kommentera delar av artikeln är vi väl medvetna om att en del älskar att tolka sådant som ett rosornas krig. Men så är det inte. Vi agerar utifrån att vi är ett parti med högt till tak där vi även vågar bryta åsikter med varandra offentligt. Vi tar fasta på Mona Sahlins ord på extrakongressen om att vara kärleksfulla kritiker till partiet och att vi inte alla behöver tycka samma sak.

Det är framför allt två punkter i artikeln vi är skeptiska till:

förslagen om behovet av att införa en bortre gräns i arbetslöshetsförsäkringen och att vi skulle behöva ytterligare skärpa kontrollen av de arbetslösa.

Ur AIP nummer 30 2008 den 4 augusti

De här förslagen riskerar att misstolkas som att vi köper den borgerliga regeringens nidbild av lata arbetslösa som inte vill göra rätt för sig. Något som varken gagnar de arbetslösa, vårt parti eller Sveriges framtid som tillväxt- och välfärdsland. Det vi snarare tycker borde ifrågasättas är om den kontroll, press och skuld som den borgerliga regeringen sätter på de sjuka och arbetslösa är rimlig.

Som förslagen i artikeln är formulerade kan de dessutom olyckligt tolkas som en polemik till den strax före artikelns publicerande avslutade LO-kongressen.

Socialdemokratins styrka är och har alltid varit tilltron till människor. Gör din plikt och kräv din rätt blir aldrig omodernt. Det är mycket som vi både kan och ska ompröva. Arbetarrörelsen har alltid varit pragmatisk. Men ska vi ha hårdare kontroll och bortre gränser i våra trygghetssystem måste vi kunna motivera varför, annars blir resultat bara att vi utlämnar och skuldsätter den enskilde.

Vi är för övrigt helt överens med Österberg - Astudillo i deras skarpa kritik av regeringens brist på arbetsmarknadspolitik och hantering av a-kassan. Och vi är helt säkert även överens om att vi innan vi har något bättre alternativ ska vi hålla fast vid inkomstbortfallsprincipen och generationskontraktet. Och att alla ska betala skatt efter bärighet, alla ska betala in till socialförsäkringarna och att alla ska få ut sin rättmätiga del i förhållande till det.

Riksdagsledamöterna och ledamöterna i Socialförsäkringsutskottet

Ronny Olander (s)

Siw Wittgren-Ahl (s)
Kurt Kvarnström(s)