Flexicuritymodellen i ett nordisk sammanhang??
Almedalsveckan var på många sätt intressant med 660 seminarium och träffpunkter, utspel och markeringar, reflexioner i massmedias tolkningar, där diskuterades bland annat , om att ,finns det en nordisk modell eller blir de eller är de nationella i avseendet flexicuritymodelllen.
Vad det gäller flexicurity kan man inte enbart tolka att det finns en nordisk modell rakt över. Exempelvis säger både de danska facken som arbetsgivarna att varje land måste ordna sin egen flexicuritymodell själv.
Inom norden har vi i försäkringsmodellen som i många delar liknar varandra men i det kan man inte tolka in att vi har en gemensam. Exempelvis i den danska har de höga ersättningsnivåer men en betydligt skarpare arbetsrätt vad det gäller anställningsskyddet. I Finland och Norge har man som exempel helt annan sämre arbetsskadeförsäkring än i Sverige för att nämna några exempel.
Vad det gäller frågor kring arbetslivet kan arbetsmarknadsorganisationerna i de nordiska länderna har gemensamma uppfattningar som vi inte längre har i Sverige, typ kollektivavtalens betydelse. Det är svårt att tro att danska arbetsgivareorganisationen skulle driva frågan om Lavall som svenskt näringsliv har gjort i Sverige.